2009-07-03

Teaterunionens yttrande gällande Kulturutredningen
Yttrande från Svensk Teaterunion – Svenska ITI
över betänkandet (SOU 2009:16). Stockholm den 11 maj 2009.

Yttrande kulturutredningen

2008-06-27

Svensk teater i världen

Det har talats mycket i år om internationellt utbyte på kulturområdet. Alltfler börjar inse vikten av kontakterna över gränserna och vi är många som arbetar för att öka resurserna på detta område, vilket är alldeles nödvändigt.

Glädjande nog finns ett stort intresse för den svenska teatern och den svenska dramatiken från andra länder. På unionen arbetar vi kontinuerligt med att sprida information och skapa kontakter. Under våren har vi arbetat med bl a  readings av svenska pjäser, publicering en antologi med svenska pjäser på engelska som kommer ut i augusti, ett nytt nummer av News from Swedish theatre, just inlämnat till tryckeriet, ett utbytesprojekt med Ryssland kring Lars Norén samt vårt stora Sida-stödda barnteaterprojekt ”Barnens röst” i fem asiatiska länder. Flera av våra samarbetspartners i detta projekt var inbjudna till Bibu – festivalen för barn- och ungdomsteater - i Lund i maj. Ett brev efter festivalen från en av våra vietnamesiska deltagare illustrerar hur sådana besök kan upplevas och hur de kan bidra till att utveckla konstnärer i andra länder.  Så här skrev Hung från Ho Chi Minh City:

”My colleagues already discussed what could be applied to Vietnamese stage and what could not. There were of course some critical opinions on some certain plays, however we all admitted that most of the plays gave us precious lessons, touched us and inspired us. We all also admitted that Vietnamese theater for children will have to work much harder for many more years or even more decades to reach to the status where the Swedish are at present. I believe that my colleagues will be some how bring a new fresh wind in to our theater for children with new creative ideas that they have learned. Mr. Duan from HCM Drama said that: “To observe a festival like this is even better than to learn a year in our theaters”. I think there must be at least some truth in this, because I could see there are so many things that we could learn from your theater: not only the acting, directing, techniques, choreography, music, set designs, ideas, professionalism (which are already a lot to learn), but also the ideologies such as: “theater for children does not always means fairy tales”, “theater for children should treat children as they are adults”, or the questions “should we or should we not classify the children by ages to decide what to give them?”, or “should theater be independent from school curricula?”, or “is provocative play helpful or harmful to children?”, etc. Not all questions have answers yet, by bringing up the questions you have already give us some things to learn while on the way for the answers.

 Of course there could be conservative argument that each country has its own historical and cultural background and not everything good in this country could be good in others. However I think that, our selves – the lucky guys who have observed this kind theater - have enjoyed and appreciated it and thought it would be good for our own children, why it should not be good for others? Why should we not give them a chance to see something new and different? After all art is universal. And art works should always be new and creative - it should not be fixed in a frame.”

Ann Mari Engel

Internationaliserat kulturliv?

Det talas mycket om internationalisering av kulturen i dessa dagar. Det sägs vara ett av kulturdepartementets prioriterade områden och föremål för många högtidstal.

Vi som arbetar med internationellt utbyte inom scenkonsten kan konstatera att detta sedan länge inte är ett prioriterat område. Det är efter alla år fortfarande lika svårt att få fram medel till gästspel med svensk teater utomlands som till att bjuda hit intressanta utländska teatrar. Det finns ingen som ansvarar för aktuell och relevant information på andra språk,

det finns ingen som förmedlar och samordnar gästspel och det finns ingen budget för att ordna festivaler och internationella kongresser och möten i Sverige. Det saknas samordning mellan myndigheterna, liksom långsiktighet och tydlighet i bidragsgivningen. 

I vårt uppdrag ingår ju att arbeta med internationellt utbyte och vi träffar många

inom branschen som har eller skulle vilja ha utbyten och samarbeten med andra länder.

Det sker många spännande möten och en hel del internationellt samarbete som är mycket fruktbart – särkilt inom ramen för Sidas kulturbistånd. 

Det skulle dock kunna hända mycket mer om det inte fanns så många hinder och om staten tog sitt ansvar för finansieringen. 

Gränserna är numera öppna inom Europa, men även inom EU är det många krångliga regler för utbytet. Alla svårigheter av administrativ och juridisk art finns sammanfattade i ”Study om Impediments to Mobility in the EU live performance sector and on Possible Solutions” som kom förra året, under medverkan av bl a Finlands ITI-centrum och den europeiska arbetsgivarorganisationen PEARLE. Där finns ett antal konkreta förslag till lösningar som dock inte mött något gensvar.

När det gäller utomeuropeiska kontakter har samarbetet blivit ännu mycket svårare. Vi har under året bl a tillskrivit UD, tillsammans med Assitej, och påtalat problemen med att våra gäster och medarbetare inom t ex Sida-finansierade projekt ofta får avslag på ansökningar om visum. Gränserna har stängts för många artister.

Det saknas inte intressanta projekt, men det saknas oftast medel att genomföra dem. Den vanligaste frågan från våra medlemmar när det gäller utbytet är förstås: Var finns det pengar att söka?

Till unionens årsmöte i mars bjöd vi in företrädare för Kulturdepartementet, Kulturrådet, Svenska Institutet, Konstnärsnämnden och Sida, för att försöka reda ut ansvarsområden och resurser. De ansvariga tjänstemännen ställde villigt upp och gav bra information, men bilden blev tämligen dyster. Det finns oerhört lite pengar för utbyte och det är fortfarande oklart

vem som gör vad.

Ansvaret för kulturutbytet är numera överflyttat från Svenska Institutet till Kulturrådet,

som håller på att bygga upp en avdelning för det internationella stödet. Resurserna för den internationella verksamheten är till stor del uppbundna i tidigare statliga åtaganden (som t ex Hanaholmen) och det återstår  årligen endast ca 7 milj kr i ”fria pengar” att fördela till alla konstområden. Principiellt menar Kulturrådet att institutionerna har egna pengar som ska användas även till det internationella utbytet. Detta är försåts helt orealistiskt med tanke på underfinansieringen av institutionerna och alla andra uppdrag de har.

Svenska Institutet är en myndighet under UD och satsar endast på egna projekt som bidrar till att förstärka ”Sverigebilden” där kultur ju kan komma in. Just nu satsar man på 12 utvalda städer. Det går endast att söka de medel som institutet förmedlar åt Sida för utbyte med vissa länder.

Konstnärsnämnden ger pengar till enskilda konstnärers resor (utom författare) och Sida finansierar egna biståndsprojekt, där fattigdomsbekämpningen står i centrum.

Från våra medlemmar i branschen uttrycktes stor oro över bristen på medel och samordning. Det är t ex är mycket svårt att hitta medel till resor till internationella konferenser och festivaler, att deltaga i internationella nätverk och att upprätta hålla någon kontinuitet i de internationella relationerna. Vi kan konstatera att det ser mycket bättre ut i många andra länder, som har väsentligt större nationella resurser för internationellt kulturutbyte . Inom de internationella relationerna är det numera ofta Sverige som betraktas som ett u-land!

När ska regeringarna sluta prata om internationaliseringen och börja handla så att kulturutbytet med andra länder blir möjlig i praktiken?

Ann Mari Engel

2008-01-24

ITI 60 år!

I år är det 60 år sedan Internationella Teaterinstitutet bildades 1948 i Prag. Efter krigsslutet var det många som längtade efter att öppna gränserna och flera internationella samarbets-organisationer bildades på initiativ av Unesco. De första åren var det huvudsakligen europeiska länder som deltog, men successivt har ITI vidgats och har nu närmare 100 medlemsländer, varav flertalet utanför Europa.

ITI är en icke-statlig intresseorganisation på teaterområdet. Dess uppgift är bland annat att förmedla internationellt utbyte av kunskap och praktik på teaterområdet och att fördjupa förståelsen och öka det skapande samarbetet mellan teaterfolk i alla länder. Dess högsta beslutande organ är världskongressen, som arrangeras vartannat år, och exekutivkommittén. Nästa världskongress äger rum i Saragosa, Spanien, 24-30 september 2008.

Sverige deltog i den första världskongressen 1950 och ett svenskt ITI-råd bildades 1951. Under 2008 kommer vi att uppmärksamma 60-årsdagen på olika sätt.

Här följer en liten nyårshälsning från ITI:s ordförande Manfred Beilharz, chef för teatern i Wiesbaden, och generalsekreteraren Jennifer Walpole, som finns på sekretariatet i Paris:

Dear Colleagues,

We wish you all a happy and creative year in 2008!

May justice, peace and harmony be restored in the many parts of the world so afflicted by wars and all kinds of violence. May all enjoy the means and the freedom to create!

May your work continue to inspire and help rebuild human communities. May our united efforts nurture a dynamic of solidarity between all in the field of the performing arts, and especially with those who have been struck by physical or moral catastrophes.

We congratulate all ITI members - National Centres, Cooperating members, Committees, Project groups and Forums, Regional Bureaux and the ITI/UNESCO Chair - for your commitment during 2007 which enabled us all to progress in the accomplishment of our common mission.

In 2008, as we celebrate the International Theatre Institute’s 60th Anniversary, may our Centres, which are the heart of ITI, find even more effective ways and means to bring together and serve the diverse currents that make up the wealth of their country's theatre community.

And with fresh vitality may we all experience new and even deeper creative international encounters!

2007-12-12

Samarbete kring festivaler

Under de senaste årtiondena har det växt fram väldigt många festivaler för scenkonst runt om i världen. För att par år sedan räknade vi på unionen till över 1000 teaterfestivaler varje år, bara i Europa. Nästan varje större ort med självaktning ordnar en festival, ofta med starkt stöd av lokalpolitikerna. Festivaler är viktiga mötesplatser och kan vara ett bra sätt att nå en ny publik. Det finns dock en risk att de ersätter den nödvändiga kulturella infrastrukturen på lokal nivå.  Det finns också en utveckling mot att teatergrupper specialiserar sig på att producera spektakulära festivalföreställningar, som turnerar runt i världen och saknar lokal publikförankring. I allmänhet leder dock festivalerna till ett ökat intresse för scenkonsten generellt.

Även i Sverige har antalet festivaler ökat, glädjande nog. Vi har numera stora publika kulturfestivaler i både Göteborg och Stockholm. Svenska Teaterbiennalen har blivit en institution. Den har fått syskon med dans- och barnteaterbiennalerna. Därtill kommer årligen Riksteaterns teaterdagar och flera mindre dansfestivaler.

Unionen har i höst inbjudit dessa olika svenska festivaler till ett par samordningsmöten och vi har nu bildat ett nätverk för samarbete. Vi hoppas att genom samordning och utbyte kunna ytterligare utveckla våra olika festivaler.  Vi vill både främja svensk scenkonst och förbättra det internationella utbytet.

Länkar till de svenska festivalerna:

Dansbiennalen i Umeå 6-9 maj 2008
www.dansbiennal2008.se
samt
www.danskommitten.se

Bibu - scenkonstbiennalen för barn och unga i Lund 21-24 maj 2008
www.bibu.se

Stockholm Kulturfestival 12-17 augusti 2008
www.kulturfestivalen.stockholm.se

Göteborgs Dans & Teaterestival 15-23 augusti 2008
www.festival.goteborg.se

Riksteaterns Teaterdagar 13-16 november 2008
www.riksteatern.se/templates/Undersida____1073.aspx

Svenska Teaterbiennalen i Borås 3-7 juni 2009
www.teaterunionen.se/biennal.htm

2007-11-01

Unionens branschkommitté har uppmärksammat ett nytt kulturpolitiskt problem, i och med att Kulturrådet inte kommer att kunna fatta beslut om bidragen för 2008 förrän tidigast i januari. Särskilt för de fyra grupperna kan denna situation bli ekonomiskt och planeringsmässigt katastrofal.

Unionens branschkommitté skickade därför den 3 oktober 2007 nedanstående brev till
Kulturministerr Lena Adelsohn Liljeroth samt en skrivelse till riksdagens kulturutskott med begäran om att medverka till en lösning:

Angående konsekvenserna för scenkonsten av senarelagda bidragsbesked 2008

Från Svensk Teaterunions Branschkommitté vill vi framföra en stark oro med anledning av handläggningen av bidragen till scenkonsten för 2008.

Branschkommittén består av företrädare för hela branschen inom scenkonsten:
Svensk Scenkonst, Teaterförbundet, SYMF, Musikerförbundet, Sveriges Dramatikerförbund, Teatercentrum, Danscentrum och Länsteatrarna i Sverige.

Vi har informerats om att Kulturrådet inte kommer att kunna ge besked om bidragen 2008 förrän tidigast i januari 2008. Den tidigare ordningen har varit att Kulturrådet fattar beslut under hösten och ger bidragstagarna ett besked, som gäller under förutsättning att bidraget beviljas av riksdagen. Nu har Kulturrådet fått påpekande från revisorerna om att man måste invänta regleringsbrevet och alltså inte kan fatta beslut förrän i januari. I år kompliceras besluten ytterligare av att Kulturrådets styrelse ersätts med en ny instans som ännu inte är utsedd.

Att på detta sätt senarelägga beskeden om bidragen för kommande år får negativa konsekvenser för hela scenkonstbranschen, såväl regionala och lokala institutioner som fria teater-, dans- och musikgrupper. Vi vill med denna skrivelse i första hand lyfta fram problemen för det fria kulturlivet.

Många av vårens planerade produktioner kommer inte att kunna genomföras och därmed bortfaller en del av landets kulturutbud. Det innebär också att de yrkesverksamma inom scenkonsten i än mindre grad kan få försörjning under hela året.

De fria teater- dans- och musikgrupperna måste i god tid innan kommande spelår planera och lägga upp repertoar, engagera medverkande, hyra repetitionslokaler lägga upp turnéer m m.

Redan tidigare ordning med besked i oktober/november har inneburit problem för grupperna. Genom att ytterligare senarelägga tidpunkten för besked gör situationen helt omöjlig.

Effekterna förvärras av att de regionala och lokala anslagsgivarna ofta vill förhålla sig
till anslagsgivningen från Kulturrådet vilket innebär att även dessa beslut kan komma att fördröjas.

De fria gruppernas anslag beviljas dels som ett- och treåriga produktionsbidrag, dels som enstaka produktionsbidrag. Deras tillvaro är överlag mycket ekonomiskt osäker. De enstaka produktionerna kan överhuvudtaget inte planeras, utan besked om ekonomin.

Den ordning som Kulturrådet nu tvingas tillämpa blir därmed skadlig för förnyelsen och utvecklingen av kulturlivet i stort och särskilt för det fria kulturlivet.

Ett sätt att lösa denna fråga är att regeringen bemyndigar Kulturrådet att i vart fall disponera anslaget för fria teater-, dans och musikgrupper med utgångspunkt från de besked som lämnas i budgetpropositionen.

Mot denna bakgrund hemställer Svensk Teaterunions branschkommitté om att Kulturdepartementet med beaktade av de negativa konsekvenserna för det fria kulturlivet finner en form för hanteringen av anslagen för 2008 som innebär att Kulturrådets beslut kan fattas i god tid före årsskiftet. 

Vi har samtidigt tillskrivit Riksdagens Kulturutskott om att riksdagen, om detta är nödvändigt för frågans lösning, ska ta initiativ till att regeringen ska kunna bemyndiga Kulturrådet att fatta beslut och lämna besked om anslagen till de fria teater-, dans och musikgrupperna innan årets slut.

Svensk Teaterunion – Svenska ITI
Branschkommittén